Vesa Puuronen, SKP: Maahanmuuttokriitikot ovat natseja

Vesa Puuronen

YTT, dosentti PUURONEN, Vesa Pekka Aatos
Syntymäpaikka ja -aika: 4. 2. 1957, Rovaniemi
Nykyinen virka: Lehtori, Itä-Suomen Yliopisto, Kuopio

Vesa Puuronen huutaa kurkku suorana kommunistisia iskulauseita kantaen banderollia, jossa lukee ELÄKÖÖN MARXISMI-LENINISMI.

Puurosen oma kuvateksti:

Tässä kuvassa olemme vappumarssilla Rovaniemellä 1970-luvun lopulla. Tuolloin olennainen osa marssimista oli erilaisten tunnusten huutaminen. Oikealla puolellani huutoa johtaa nyrkki pystyssä rovaniemeläisen, taistolaisen nuoriso- ja opiskelijaliikkeen pitkäaikainen johtaja, kaupunginvaltuutettu ja nykyinen kansalaisaktivisti Esa Tikkala.

Vesa Puuronen marssii taistolaisten mielenosoituksessa, jonka banderollissa lukee ELÄKÖÖN KOMMUNISMI.

Puurosen oma kuvateksti:

Vappumarssi Rovaniemellä 1976.
Olin SKDL:n kunnallisjärjestön alaisuudessa toimineen Vapputoimikunnan puheenjohtajana. Maalasimme huhtikuisina iltoina tunnuksia työväentalon kellarissa.
Tässä kulkue on juuri kääntynyt Koskikadulta Rovakadulle.
Päätunnus kertoo tuonaikaisesta ideologisesta suuntauksestani.

Vesa Puuronen on vanha taistolainen kommunisti, SKP:n stalinistisen siiven edustaja:

Vuonna 1974, lukiolaisena, liityin Suomen Demokraattisen Nuorisoliiton (SDNL) jäseneksi. Osaston nimi oli Viirinkankaan Viiri-nuoret. Vuonna 1978 liityin Sosialistisen opiskeliliiton (SOL) jäseneksi, perusosasto oli Rovaniemen marxilaiset opiskelijat (RoiMO). Tullessani opiskelemaan Joensuuhun syyskuun alussa 1979 liityin saman tien Joensuun Sosialististen Opiskelijoiden (JOSO) jäseneksi. Kaikki nämä järjestöt kuuluivat ns. taistolaiseen liikkeeseen.

...

1980-luvulla toimin SKP:n (Suomen Kommunistinen Puolue) osastoissa sekä myös puolueen piirikomitessa. SKP:n hajottua sisäisiin kiistoihinsa olin jonkin aikaa mukana taistolaissiiven perustamassa DEVA (Demokraattinen vaihtoehto) järjestössä.

...

Vuodesta 1998 lähtien poliittinen toimintani on tapahtunut Vasemmistoliiton paikallisosastoissa. Rasismin vastustaminen ja monikulttuurisuuteen liittyvät kysymykset ovat edelleenkin keskeisiä niin tutkimustyössäni kuin poliittisessa toiminnassanikin. Vuonna 2008 olin perustamassa Joensuun monikulttuurisuus yhdistystä JoMoni:a, joka toimii erittäin aktiivisesti Joensuun seudulla. Vuoden 2009 lopulla muutin takaisin kotiseudulleni Lappiin ja liityin välittömästi Vasemmistoliiton Rovaniemen paikallisosaston jäseneksi.

Tieteenalani sosiologia on poliittinen tiede. Työni ja poliittinen toimintani ovat kokonaisuus. Tarkoitukseni on vaikuttaa yhteiskuntaan niin tutkimuksieni kuin poliittisen toiminnankin avulla. (lihavointi M. Ellilä)

Kertoo paljon Hbl:n journalistisesta tasosta, että vanhaa taistolaista kommunistia haastatellaan maahanmuuttokriittisen liikkeen "asiantuntijana":

Forskare ser likheter med 30-talets Tyskland

Publicerad: 20/04 11:07 ›uppdaterad: 20/04 11:07

Invandringskritikernas frontfigur Jussi Halla-aho får sällskap i riksdagen av fyra kandidater vars värderingar ligger så nära hans egna att han rentav rekommenderade anhängare i andra valkretsar att rösta på dem.

Av de fem är fyra medlemmar i den nationalistiskt sinnade rörelsen Suomen Sisu.

Vid Östra Finlands universitet säger Vesa Puuronen, som forskat i rasism sedan 80-talet, att begreppet invandringskritiker är väldigt brett.

– Det finns saklig kritik mot migrationspolitiken som är konstruktiv. Och så finns det rasister som är kritiska mot invandrare, som svartmålar dem och som använder en retorik som påminner om den som användes i 30-talets Tyskland. Alla räknar de sig till ”invandringskritiker”.

Från Tavastlands distrikt gick James Hirvisaari från Asikkala igenom. Han har bland annat bloggat om att det är tanterna i blomsterhattar, det vill säga folk som talar för mångkultur, som egentligen är skyldiga till terrordåd som muslimer utför. Han är, liksom Halla-aho, också medlem i den nationalistiskt sinnade Suomen Sisu.

Från Kymmene distrikt sätter sig Juho Eerola från Kotka i riksdagen. Han har bland annat bloggat om hur mångkulturalismen inte fungerar och konstaterar att där vänsterfolkets invandrare lever på våra skatteintäkter så tar borgarnas invandrare våra pengar. Också han är medlem i Suomen Sisu.

Listans enda invalda kvinna är Åbobon Maria Lohela från Egentliga Finlands distrikt. Hon ifrågasätter inte bara svenskan som officiellt språk i Finland: Bara fem procent är svenskspråkiga och på de flesta håll i landet finns knappt några svenskspråkiga alls. Dessutom klarar sig de svenskspråkiga vanligtvis utmärkt på finska. Lohela vill dessutom att Finlands invandringspolitik ska vara mycket restriktiv när det gäller invandring vars inverkan på det finländska samhället är negativ. Finland har inte råd eller plikt att verka som en global socialbyrå.

Riksdagens yngsta invalda, Olli Immonen, 25, finns också på Halla-ahos lista. Immonen grubblar i sin blogg bland annat på hur vi ska kämpa för vår frihet och hittar en lösning i att man märkbart begränsar invandring från tredje länder eftersom det är så gott som omöjligt för människor därifrån att anpassa sig till det västerländska samhället. Den färska riksdagskandidaten föreslog även i gårdagens Kaleva att lagparagrafen om ”hets mot folkgrupp” stryks eftersom den begränsar yttrandefriheten. Immonen är, liksom listans andra män, medlem i Suomen Sisu.

Jeanette Björkqvist

jeanette.bjorkqvist@hbl.fi

Kommentti yleisönosastosta:

Cettu 04/21/2011 09:29 AM

Om/när vi har brist på arbetskraft, skulle det vara logiskt att föra sådan invandringspolitik som förbättrar underhållsförhållandet. Nu gör vi ju inte det, utan istället för att locka arbetskraft lockar vi tusentals människor från tredje världen som inte har några realistiska möjligheter att sysselsätta sig i de finska arbetsmarknaden. Somalier har levt i Finland för 20 år och fortfarande är deras underhållsförhållande 1:8, dvs. en jobbar medan åtta lever på bidrag. Nu köar 5 000 nya somaliefamiljer för att komma till Finland. Att säga det här högt är inte rasism, det är bara oro för Finlands ekonomi i framtiden.

Sannf. är de enda som har vågat öppna munnen och säga vad vanliga medborgare oroar sig för. Vad har SFP gjort under tiden? Koncentrerat sig på att tjata hur vi gillar olika, hur multikulturalitet berikar oss, hur vi måste sätta nolltolerans till "utlänningsfientliga" opinioner osv.